When a heart breaks it don't break even
Nu är klockan snart sovdags för lilla Elin. Trots allt skola imorgon med.. Skönt att det är sista skoldagen denna veckan och att det är en kort dag. Fast att ha en lektion på bara en timme känns det väldigt onödigt att åka till skolan för med. Så det är på gott och ont med slappa torsdagar.
Lyssnar på musik och tänker på hur många texter som stämmer in på mitt liv just nu. Kan känna igen mig i det mesta. Gör det mig speciell eller helt eneklt så att alla känner som jag? Vet inte vilket jag skulle föredra. Skulle ju klart vara en form att tröst att det inte bara är jag som går igenom dessa känslor. Men samtidigt vem vill vara som alla andra?
What am I supposed to do when the best part of me was always you...
Kommentarer
Trackback
